torsdag 28 maj 2009

There is no secret ingredient

Att leva i nuet

Jag älskar film. Jag beger mig inlevelsefullt in i filmer och den värld som utspelar sig där, givetvis omringad av godis och popcorn som till mina filmkvällar hör. Ser jag på film själv kryper jag upp och intar en mysig ställning bland en hög av mjuka kuddar och filtar. Jag ser ju helst på film i gott sällskap. Jag lutar mig tillbaka där jag nu sitter och smakar åter på orden att leva i nuet.
En animerad film dyker färskt upp i mitt minne. Jag pratar nu om min favorit animerade film Kung Fu Panda. Ett leende smyger sig på mina läppar när tanken nuddar vid denna film. Den är rolig, underhållande, fylld av en skopa visdom, mycket glädje men även sorg och svek. En eloge till skådespelarna för deras strålande röstinsatser och till skaparna av en suverän animation! Ni som har sett filmen vet hur följande scen utspelar sig. Ni som inte har sett den kan ändå förstå vad det handlar om.

Låt mig citera:
”Shifu: Master! I have... it's very bad news!
Oogway: Ah, Shifu. There is just news. There is no good or bad.

Shifu: Master, your vision. Your vision was right! Tai-Lung has broken out of prison! He's on his way!

[pause]

Oogway: That *is* bad news.

Lite senare…

Oogway: You are too concerned with what was and what will be. There's a saying: "Yesterday is history, tomorrow is a mystery, but today is a gift. That is why it is called the present."

Ja, ännu ett ordspråk i mängden men vilket fint ordspråk och vilken klok sköldpadda, Master Oogway. I denna enkla fras finns en mycket djup mening. Här ligger svaret framför mig och många andra, att anamma denna filosofi och leva mer i nuet. Fokusera inte för mycket energi på vad som har varit eller vad som komma skall. Lev nu! Så sant min vän, lev nu! Men är det lika lätt som det låter? Det kräver nog en hel del eftertanke, förändringar och lite jävlar anamma.

Ja, detta är inget nytt tankesätt och denna fras har vi alla hört men hur många av oss lever verkligen i nuet? Jag har många gånger tidigare själv försökt mig på detta men inte riktigt lyckats fullt ut. Inte förrän nu. Jag har gjort många förändringar i mitt tankesätt nu, mycket som har hänt på senaste tiden som fått mig att tänka om. Orden av en animerad sköldpadda hjälpte mig även att släppa det järngrepp som jag hållit om det förflutna och till viss del om framtiden med.

Acceptera att det som har varit hör just till den kategorin ”varit och kan inte ändras”. Jag arkiverar omedelbart ett flertal böcker i mitt livsbibliotek som avslutade kapitel. Bakom stängda dörrar. Dessa böcker är sådana som jag aldrig mer kommer att öppna, för det behövs inte. En del av mina ”mindre bra” livsböcker kan jag öppna igen om jag så vill och så behövs. Jag kan lika lätt sluta dessa. De flesta av mina böcker öppnar jag med glädje, läser igen med stor lust och sann glädje. Jag har öppnat mitt eget fina bibliotek.

Det är givet att man ska leva till en viss del i framtiden och sväva bort från nuet med jämna mellanrum. Drömmar och framtida visioner kan vi inte leva utan. Känn hur din framtid andas och får liv av dina drömmar och de kommer en dag att besannas. Lägg ut stöttepelare, bygg stadiga grunder nu och våga dela dina drömmar med någon. Framtida drömmar ger dig hopp, glädje och inspiration när vardagen känns ruggig. Fokusera dock inte för mycket energi på hur framtiden till punkt och pricka ska stakas ut och te sig för att du skall bli lycklig. Det är då lätt hänt att du missar det väsentliga som händer runtomkring dig just nu.

Ta hand om och vårda denna stund, för just i denna stund skapar du inte bara din historia utan även din framtid. I detta ”nu” skapar du den historia som du igen kommer att se tillbaka på som ett avslutat eller öppet kapitel. Vi skriver alla i denna stund nya böcker som vi antingen kommer att vilja öppna upp och läsa igen eller böcker som vi åter behöver stänga. Vi väljer nu vilka böcker vi i fortsättningen ska fylla upp våra bibliotek med. Jag ska skriva många fina böcker nu, en del egna böcker men även böcker tillsammans med min kära i vårt gemensamma bibliotek.

Ja, vi har alla vårt ”baggage” vi burit på eller fortfarande bär på med de val vi tidigare har gjort. Vi är medvetna om de vägskäl vi har tvekat i och de gånger vi navigerat oss fram på fel spår. Vår inre kompass och instinkt har visat oss den riktning vi borde ha gått, men vi har ändå valt att gå en annan väg. Vi har inte alltid litat på vårt inre. Vi har gjort både medvetna och omedvetna val men vi lär oss av alla val vi gör, även de mindre bra. Hur vi tidigare valt ger oss en större kraft att veta vad vi NU vill ha, vad vi Nu är värda och vad vi NU behöver för att må bra. Utan min historia och de felvandringar jag själv tidigare har gjort hade jag inte lärt mig så mycket om mig själv. Jag vet NU vad jag vill från denna dag framåt skapa för historia, hur jag vill leva mitt liv just NU samt hur jag NU önskar min framtid skall bli.

Lev i nuet och lägg tyngdpunkten där. Hitta en god balans och en symbios mellan historia, nuet och framtiden. Låt dessa tillsammans ljuda som en ljuv symfoni. Tre harmoniska stämmor men låt en stämma ljuda högre, stämman av nuet. Historien får dig att förstå vem du har varit för att bli den du nu är. Framtiden skapar du nu med dina drömmar och får dig att förstå vem du vill bli. Nuet är när du andas och lever. Låt inte nuet passera för fort. Stanna till lite och glöm inte bort att andas, ta djupa andetag och lyssna på ditt inre och följ din instinkt. Åter som i Kung Fu panda filmen, det finns ingen ”secret ingriedient” att tillföra livets ”nudelsoppa” för att uppnå den bästa smaken. Den hemliga ingrediensen är du, dina tankar och hur och med vem du nu väljer att leva. Avslutar med detta citat ur Kung Fu Panda.

"There is no "Secret" ingredient. It is whatever we create with our thoughts. "All Thoughts Are Creative"'

/ Shara

onsdag 27 maj 2009

The thoughts of Shara

Jaaaaa!!!!

Ett rungande jublande utrop ljuder genom luften! Nästan så jag skulle kunna likna det vid Ronja Rövardotters vårskrik! Jag skriker för mycket nu. För den fullkomliga känsla jag har, för hur bra jag mår, för kärleken, för sommaren som är på kommande men även faktiskt för mig själv och vad jag nu gör. Äntligen har jag kommit mig för att börja skriva ner mina tankar! Att börja min egen resa som skribent och dela med mig av mina ord offentligt. Det är dags att låta detta svall och böljande hav av tankar, som vågar i mitt inre få finna sin flod och få utlopp någonstans. Det blir till att börja med här. Som en mjukstart.

Jag vill öppna ännu en ny dörr i mitt inre och ta mig an ett nytt kapitel, en ny era i mitt liv. Låta mitt hav av tankar riva som en storm, vara lugnt som en spegelbild, dansa, sväva, ljuda högt, ifrågasätta, skrapa under ytan och säkerligen ibland provocera lite. Nu är det dags för mig att anlända och göra min egen ankomst in i denna värld av bloggar och krönikor. Jag har nu mod att skriva, en längtan att låta orden flöda, en hunger att mätta och en passion att hålla vid liv. Dessa ingredienser är bra grund för att börja koka ihop några inlägg om allt eller inget. Små saker eller stora. Vardag eller dröm.

Jag ställer mig på trampolinen och gör mig redo för att ta ett djupdyk ner i mina tankar, som en simphoppare som står vid högsta avsats. Jag funderar vilket hopp jag ska utföra. Framåtrotation, bakåtrotation, bakåtstående med framrotation och skruvhopp eller ska jag bara hoppa rakt ut på känsla och så blir det vad det blir. Jag överväger ännu innan jag hoppar om jag ska göra rak stil, pikstil, valfri stil och hur mitt hopp kommer att te sig i luften. Kommer jag att få ett snyggt nedslag eller ett rejält plask? Jag bryr mig faktiskt inte om vilket.

Dom som läser vad jag skriver kommer att vara mina ”domare” som bedömer min styrka, kreativitet, stilfullhet, anlopp, upphopp, luftfärd samt nedslag. Ett perfekt hopp belönas i simhoppstävling med 10 poäng. Högsta och lägsta poäng stryks. Återstående poäng multiplicerat med hoppets svårighetsgrad ger totalpoängen för ett hopp. Värst vad det ska vara komplicerat. Jag vill dock inte ha några poäng, jag är inte ute efter poäng. Jag vill endast göra ett hopp som förhoppningsvis uppskattas av någon, ger inspiration, sätter igång en tankerotation och lust att följa med på min resa. Jag hoppar för mig själv men även för en hel nation. Jag har valt min hoppstil, jag hoppar på känsla. Det blir vad det blir. Mitt hopp. Detta är bara början.

Läs och begrunda, analysera, kommentera om du så vill, kom mig och min tankevärld närmre eller ta avstånd. Ditt val. Mitt val är att börja skriva. Jag börjar min resa i mina tankar. Passet är fixat, resväskan packad, enkelbiljett med öppen retur. Jag är redo. Mina tankar är redo, men var ska jag börja? Det känns som en oändlighet av tankar. Ja, det får även bli som det blir, får börja i någon ände för att få ihop början på ett nystan. Mitt första inlägg blir nog en mjukstart och uppdateras inom kort.

Lev väl,
Shara