The thoughts of Shara

Jaaaaa!!!!

Ett rungande jublande utrop ljuder genom luften! Nästan så jag skulle kunna likna det vid Ronja Rövardotters vårskrik! Jag skriker för mycket nu. För den fullkomliga känsla jag har, för hur bra jag mår, för kärleken, för sommaren som är på kommande men även faktiskt för mig själv och vad jag nu gör. Äntligen har jag kommit mig för att börja skriva ner mina tankar! Att börja min egen resa som skribent och dela med mig av mina ord offentligt. Det är dags att låta detta svall och böljande hav av tankar, som vågar i mitt inre få finna sin flod och få utlopp någonstans. Det blir till att börja med här. Som en mjukstart.

Jag vill öppna ännu en ny dörr i mitt inre och ta mig an ett nytt kapitel, en ny era i mitt liv. Låta mitt hav av tankar riva som en storm, vara lugnt som en spegelbild, dansa, sväva, ljuda högt, ifrågasätta, skrapa under ytan och säkerligen ibland provocera lite. Nu är det dags för mig att anlända och göra min egen ankomst in i denna värld av bloggar och krönikor. Jag har nu mod att skriva, en längtan att låta orden flöda, en hunger att mätta och en passion att hålla vid liv. Dessa ingredienser är bra grund för att börja koka ihop några inlägg om allt eller inget. Små saker eller stora. Vardag eller dröm.

Jag ställer mig på trampolinen och gör mig redo för att ta ett djupdyk ner i mina tankar, som en simphoppare som står vid högsta avsats. Jag funderar vilket hopp jag ska utföra. Framåtrotation, bakåtrotation, bakåtstående med framrotation och skruvhopp eller ska jag bara hoppa rakt ut på känsla och så blir det vad det blir. Jag överväger ännu innan jag hoppar om jag ska göra rak stil, pikstil, valfri stil och hur mitt hopp kommer att te sig i luften. Kommer jag att få ett snyggt nedslag eller ett rejält plask? Jag bryr mig faktiskt inte om vilket.

Dom som läser vad jag skriver kommer att vara mina ”domare” som bedömer min styrka, kreativitet, stilfullhet, anlopp, upphopp, luftfärd samt nedslag. Ett perfekt hopp belönas i simhoppstävling med 10 poäng. Högsta och lägsta poäng stryks. Återstående poäng multiplicerat med hoppets svårighetsgrad ger totalpoängen för ett hopp. Värst vad det ska vara komplicerat. Jag vill dock inte ha några poäng, jag är inte ute efter poäng. Jag vill endast göra ett hopp som förhoppningsvis uppskattas av någon, ger inspiration, sätter igång en tankerotation och lust att följa med på min resa. Jag hoppar för mig själv men även för en hel nation. Jag har valt min hoppstil, jag hoppar på känsla. Det blir vad det blir. Mitt hopp. Detta är bara början.

Läs och begrunda, analysera, kommentera om du så vill, kom mig och min tankevärld närmre eller ta avstånd. Ditt val. Mitt val är att börja skriva. Jag börjar min resa i mina tankar. Passet är fixat, resväskan packad, enkelbiljett med öppen retur. Jag är redo. Mina tankar är redo, men var ska jag börja? Det känns som en oändlighet av tankar. Ja, det får även bli som det blir, får börja i någon ände för att få ihop början på ett nystan. Mitt första inlägg blir nog en mjukstart och uppdateras inom kort.

Lev väl,
Shara